Ingen liten bebis

När klockan blir åtta är det dags för Emma att gå och lägga sig. Jag och Anders brukar turas om att ligga och läsa med henne. Den senaste veckan har gumman av någon anledning gormat när Anders ska "söva" henne. Det går hur bra som helst så länge de läser, men när lampan släcks börjar kampen. Ikväll nådde den förmodligen kulmen. Emma skrek som en liten bebis, och jag satt i soffan och lyssnade. I det läget kan skulle det vara dumt att gå in för då vet hon att det lönar sig att skrika. Anders fick dock kämpa och försöka lugna henne. Emma hade tydligen sagt till Anders att hon inte vill växa, och att hon vill ligga i mammas famn. Vi tror att vår lilla gumma ibland vill vara mammas lilla bebis, men inser att hon är lite för stor för det. Efter över en timmes kamp somnade Emma och jag tror att det inte kommer att vara några problem nästa gång hon ska somna med pappa. Hoppas det iaf!