Ett litet gryn

Alfred, vår lille man han har fått en liten tand. Ett litet risgryn syns i nederkäken. Med den lilla, lilla tanden kan han bita hårt. Mycket dreggel blir det också. Har inget bildbevis, men en bild på en sovande unge kan jag bjuda på.

Sex år!

Nu är vår fina storasyster sex år. Detta firades i dagarna två. På lördagen med släkt och vänner och på söndagen med kompisarna.

Skoltjejen

Emma älskar skolan! Allt är kul, men hon önskar att de fick plugga lite mer. Så härligt att se att hon trivs vår lilla tjej. Roligt också att Emma som har varit så petig med maten gillar all mat hon får i skolan. Idag hade de ätit leverbiff och ungen var alldeles salig. Om samma mat serverats hemma för någon månad sedan hade hon varit motsatsen till salig. Nu får vi passa på att rida på vågen och servera alla nyfunna favoriter hemma också.

De godaste morötterna är de man odlar själv!

Alfred 5 månader

 Vi har det så bra med vår fina lillkille. Så glad och go för det mesta. Ungen vaknar alltid med ett leende på läpparna.

Utvecklingen går i rasande tempo så som det brukar under de första månaderna. Alfred sitter nu utan stöd, men man får vara på sin vakt då han gärna slänger sig utan förvarning. Vid senaste besöket på BVC vägde han 8.7 kg. Viktkurvan börjar plana ut sig lite efter att ha pekat uppåt oroväckande mycket.  Nu ligger den på 1.5 standardavvikelser över normalkurvan.

Alfreds stora intresse för närvarande är att äta. Det går knappt att äta i Alfreds närhet om man inte ger honom något. Han har hittills gillat allt vi gett honom. Det mesta åker ner i magen och så fort en tugga är svald viftas  det vilt med armarna och munnen gapar så stort att vi nästan blir oroliga för att käkarna ska hoppa ur led.